annons:
kultur & nöje

"No country for old men" - en fulländad sorgesång

Filmen "No country for old men" är ett stenhårt skott rakt in i det amerikanska hjärtat, avlossat från en manlig hand för att döda och som en hagelskur har Oscarnomineringarna fallit över filmen inför årets gala - och den fick fyra statyetter.
KULTUR & NÖJE
Tipsa en kompis om denna artikel
4090 läsare

Läs mer under annonsen:

Betyg: MVG
Titel: No country for old men
Genre: Thriller
Regi: Joel och Ethan Coen
Medverkande: Tommy Lee Jones, Josh Brolin, Javier Bardem, Woody Harrelson, Kelly Macdonald m fl
Speltid: 2 tim 2 min
Premiär: 29 februari

"No country for old men" är ett stenhårt skott rakt in i det amerikanska hjärtat, avlossat från en manlig hand för att döda och som en hagelskur har Oscarnomineringarna fallit över filmen inför årets gala. Förutom att rida vidare på en arkaisk historia om vapnet som frihetssymbol ger oss bröderna Coen en stilstudie i hur våldet skapar mannen och i den myten är kvinnans roll endast en projektion av en manlig längtan till en annan ordning.

En stark amerikansk dröm är att som i de klassiska vilda västernfilmerna kunna rida som John Wayne rakt genom ett regn av kulor, skjuta sig fri och fly med flickan för att där bortom filmens slut nå den lycka som livet är en strävan mot. Än lever drömmen trots att den i den moderniserade versionen "No country for old men" visar sig vara en verklig mardröm. Bröderna Joel och Ethan Coen, som kommer från den norra amerikanska vildmarken, Minnesota, som i stället för Mexico gränsar till Kanada, drömmer i sin nya film vakendrömmar om hur gamla värderingar kring rättvisa krockar med dagens knarkbrottslighet i det vilda södern.

Filmen bygger på en roman av den Pulitzerprisbelönade författaren Cormac McCarthy och är en samtidsskildring med djupa rötter i en episkt linjär berättartradition. Här har vi sheriffen Bell, luttrad och uppgiven brottsbekämpare i rakt nedstigande led från förra seklets början. Tommy Lee Jones har kondenserat sin roll till en gestalt, som bär en hel generations besvikelse och i någon mån uppgivelse inför brottslighetens våldsamma utveckling. När han med äkta livsrynkor i ansiktet bläddrar i bladet till morgonkaffet uttalar han i vardaglig ton västvärldens hårda dom över sig själv genom en igenkännbar civilisationskritik som varje dag strömmar ur äldre generationers kollektiva undermedvetna när de ser sig omkring i de västländer de var med och byggde under förra seklet. I själva verket betraktar Bell sitt eget misslyckande - det manliga våldsparadigmets - när svetsaren Llewelyn Moss (Josh Brolin) visar sig vara inblandad i en knarkhärva. Som sheriff, en fadersfigur av det gamla virket ser han alla stans yngre män som sina pojkar. Nu måste han ställa allt till rätta, men han vet redan från början att det är kört, att han är en relik från gamla dar och inte har en susning mot de grabbar som i dag regerar den undre världen. Sheriff Bell kan läsa kartan, han kan följa brottets vägar, men han kör fortfarande efter äldre dagars värderingsmodell och är för länge sen omkörd av nyare årsmodeller. Han vet det också, men vägrar byta ut sina värderingar om rätt och fel och om vad som binder samman människor i ett samhälle.

För att parafrasera den gamla Clintanrullen "Den gode, den onde, den fule" från 1966, handlar "No country for old men" om den gode, den onde och den dumme, där den senare; svetsaren Moss, inte kan motstå frestelsen att lägga vantarna på snabba cash när han av en slump står inför dem. Han vet samtidigt - så dum är han inte - att han genom att sticka med pengarna leker med döden, som spelas av den onde dödsmaskinen Chigurh. Javier Bardem gör den onde till en psykopatisk massmördare, som inte har några mänskliga drag. Desto mer av den varan har den gode sheriff Bell, som i Tommy Lee Jones skepnad för en hopplös kamp mot en så våldsam brottslighet att vem som helst skulle lämna in brickan och dra från stan. Han gör inte det, även om han längtar bort, vilket inte är svårt att förstå. Där Chigurh och Moss bara är ytterligare två kantigt tillyxade manliga gestalter i ett välkänt typgalleri blir Bell i Lee Jones tolkning en helgjuten människa; en plågad man, som likt männen i Susan Faludi bok "Ställd" från 1999, blir allt mer utsatt i dagens samhälle. Han står för de klassiska mansidealen - trygghet, styrka och ansvarstagande - men får det allt svårare att leva upp till dem.

Bröderna Coen har gjort en estetiskt fulländad sorgesång över en manlig värld och även om den gode sheriff Bell för tillfället framstår som en loser i kampen mot brottsligheten lever drömmen om att han bortom kulregnet ska finna en lyckligare plats för sig själv och flickan han rider bort tillsammans med.

Ps.
I morse fick "No country for old men" fyra Oscar av åtta nomineringar för "Bästa film" och "Bästa regi". Javier Bardem fick priset för "Bästa manliga biroll" och är därmed den första spanska skådespelare som fått priset och till slut fick bröderna Coen en statyett för "Bästa manus".




Monika Wehlin, Filmrecensent





Google
 

HETAST - JUST NU!

KULTUR & NÖJE
"Jag har alltid fått vara mig själv!"
Sourze Weekends Max Bergander fick en intervju med julskiveheta Amy Diamond, som dessutom är aktuell för 2009 års Melodifestival - för andra gången och bara 16 år gammal!

Läs kommentarer8 kommentarer, Max Bergander

KULTUR & NÖJE
Kick out the jams fyller 40
"Jag ringer upp basisten Michael Davis för att gratulera på 40-årsdagen och prata om vad som egentligen gör en skiva klassisk. '- Mike.' Hej, det är Henrik här... vi skulle prata om MC5..."

Läs kommentarer5 kommentarer, Henrik Persson

annons:


Lyckliga författare - finns de?
"Nej, det var inget roligt liv Moberg levde. Det hade varit bättre om han struntat i skrivandet och i stället försökt bli en lycklig människa."

Vi började skriva på Sourze
Många författare upptäckes här

Läs kommentarer2 Lennart Karlsson
Läs kommentarer26 Sten O. Andersson

In i solidaritetshuset
Barnängens fabriker låg här, kan jag läsa på en skylt och med ens får gården en ny innebörd för mig.

Gömda-skandalen: Antonsson svarar Marklund del 1
"Liza Marklund glider i Expressen undan allt ansvar för sina böcker genom att gömma sig bakom det hon kallar källskyddet. Vilket källskydd hon menar framgår inte." (Monica Antonssons replik på Liza Marklunds uttalande i Expressen den 12 december)

Läs kommentarer2 Sten O. Andersson
Läs kommentarer3 Monica Antonsson


flera

SENAST IN

Ljus i julmusikmörkret
"Vi omges av kitsch och kväk, i juletider kvadreras detta. Ett sällsynt obehagligt fenomen är majoriteten av de julskivor som produceras, det är Adolfe Adams julsång i fyrtakt, baktakt och gärna i ett dansvänligt arrangemang med saxofon."

Läs kommentarer4 Kommentarer, Leif-Arne Undvall

Bruno K. Öijer - insidern
Bruno K. Öijers välapplåderade framträdande i Lund bekräftade min misstanke. Den storsäljande poeten är helt klart stämplad som outsider med orätt. Enligt mig är han snarare en insider.

Idol 2008: Sverige behöver Kevin Borg
"Kevin Borg- du har stulit våra hjärtan med ditt leende. Grattis till segern i Idol 2008!"

Läs kommentarer0 Ulric Alstermark
Läs kommentarer6 Pia K

Bettie Page är död
"Bettie Page var en ikon, hon var pinuppornas pinuppa, från den tiden då erotiska bilder gjordes med klass, finess och humor."

Idol 2008: Vinnarlåten ett plagiat?
"Till sist undrar jag hur det kan komma sig att inte en enda journalist på nöjesredaktionerna kommit på att vinnarlåten är ett plagiat på Westlifes hit 'Nothing’s gonna change my Love for you'."

Läs kommentarer18 Leif-Arne Undvall
Läs kommentarer20 Billy Butt

KULTUR & NÖJE
Anna filmar med stjärnorna
"Varje film behöver personer som syns men inte märks. Alla de som gör att miljöerna känns verkliga och att skådespelarna inte verkar vara ensamma i världen."

Läs kommentarer0 kommentar, Johan Östborg

Buk är död, leve Buk!
Att se och värna om svaga och utsatta i samhället innebär inte automatiskt ett medlemskap i SAP eller KPLM-r.

Läs kommentarer28 Stefan Whilde

flera
FORTFARANDE HETA

KULTUR & NÖJE
Gömda-skandalen: Antonsson svarar Marklund del 2
"Om Liza bara hade bemödat sig med att läsa alla de brev från vänner, bekanta och anhöriga som trots allt hörde av sig, så hade hon redan då fått höra den sanning som nu kommer fram."

Läs kommentarer7 kommentarer, Monica Antonsson

KULTUR & NÖJE
Liza Marklunds "sanna" klassiker - osanna! (del 2)
Huvudpersonen i Gömda, Mia, hade ett förhållande före ”mannen med de svarta ögonen”. Han heter Levi och bor i Oxelösund. Med Levi fick Mia sonen Michael. Och Levi har en helt annan historia att berätta.

Läs kommentarer5 kommentarer, Carl Olof Schlyter

KULTUR & NÖJE
Liza Marklunds "sanna" klassiker - osanna! (del 1)
Huvudpersonen i Gömda, Mia, hade ett förhållande före ”mannen med de svarta ögonen”. Han heter Levi och bor i Oxelösund. Med Levi fick Mia sonen Michael. Och Levi har en helt annan historia att berätta.

Läs kommentarer1 kommentar, Carl Olof Schlyter

KULTUR & NÖJE
En julhälsning med en bekant melodi
"När jag för exakt tjugo år sedan körde på E4:an hem till min dåvarande bostad i Uppsala, började jag nynna en melodi."

Läs kommentarer16 kommentarer, Billy Butt


flera



OM DENNA ARTIKEL:
Om skribenten
Monika Wehlin

Tipsa en kompis

Skriv ut artikel


Läsare: 4090

Betyg: 3 / 5 röster

BETYGSÄTT ARTIKEL:
Bästa jag läst
Riktigt bra
Lagom bra
Ganska kass
Riktigt dålig
DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:
Domarna upprör män - inte våldtäkterna
Elin Johnsson

Vem är Tito Beltran?
Pia K

Vem är svensk bland invandrare?
Arne Holmström

Melodifestivalen: Nu FÅR du ge dig Björkman!
Billy Butt

Klimatfrågan - en gudagåva till politikerna
Peter Stilbs

Melodifestivalen: Caracola - lägg namnet på minnet
Billy Butt

Öppet brev till Maciej Zaremba på DN
Patrick Gallagher

Om Schulmansvalparna hetat Mohammad eller Ahmed
Billy Butt








Onsdag den 7 januari 2009 Ny användare | Logga in  
Gå till förstasidan
 annons:
Lensway