litteratur & poesi

Alessandro Baricco och sockerkakan

LITTERATUR & POESI	Alessandro Baricco och sockerkakan	Betyg:
	john eliasson
240 läsare	12 nov 2008 kl. 08.24

Läs mer under annonsen:

En Almayers kaka kan man baka med glädje, om man följer receptet från Saint Armandkapellet, men att snegla på receptet som finns på vägen ned till Quartel går också bra, om man tar rätt färja förstås. Bartleboom kaka bakas däremot av en slump
"Ska jag använda salt?"
"Nej."
"Hjortronsylt?"
"Nej."
"Kunglig sill?"
"Nej."
"Fint. Finns det någon ledig bakform?"
"Ja."
"Jag tar den"
Den vackra bakformen låg ensam på en träbänk och väntade. En nysmörad bakform som väntade på nya dofters drömmar. Min hand rörde sig vällustigt längs bakformens kant och i det spillda mjölet skrev jag.

Bartleboom kaka nr 1.

Med fingret och av slumpen vald numrering. Ett väl utfört hantverk utan recept.
"Den första decilitern blir mjöl, den andra och tredje är mjöl med en och en halv tesked vaniljsocker. Sedan lite socker, kanske två deciliter. Femtio gram smör eller margarin, slumpen får avgöra, en deciliter vatten eller mjölk, slumpen igen.
"Och det där?"
"En och en halv tesked bakpulver"
"Nej, inte det ... det där."
"Två ägg.?"
"Mmm."
" Ägg, vet du väl? Det är vanliga ägg.
"Ett sånt fånigt recept."
"Det är inte ett recept ... det är slump, jag undervisar om slump på universitet, förstår ni? Och jag bakar med slumpen istället för att använda recept. Jag vispar socker och ägg pösigt, jag säger Goddag till smöret, Goddag till mjölken och låter det koka upp. Sedan slumpar det sig att den heta smörmjölkblandningen möter äggsmeten, men det är fortfarande inte något recept.
"Det är inget recept."
"Nej."
"Nähä. Då säger jag Goddag till mjölet, Godnatt till receptet och låter blanda i bakpulver och vaniljsocker, du har väl inte händelsevis sett en slev, nähä, det finns visst inget slev heller, jag rör med gaffel och häller i vacker smörad bröad form. Här är grytvanten, varsågod, där är ugnen, etthundrasjuttiofem grader i nedre delen av ugnen, trettiofem till fyrtio minuter, jag hoppas det inte stör er...