Vi behöver vårt blodtryck - det är en evolutionär anpassning till yttre och inre påfrestningar. Den enskildes nytta av behandling av enbart förhöjt blodtryck är helt omöjligt att förutse, men tillför läkemedeksindustrin mycket stora summor pengar.
Läs mer under annonsen: Nätverket för läkemedelsepidemiologi i Malmö har invändningsfritt visat, att 160 personer med måttlig förhöjning av blodtrycket och utan diabetes måste behandlas i 10 år för att en (1) av dem, via behandlingen, skall slippa kranskärlssjukdom. Hälften av de 1,8 miljoner patienterna i Sverige som får recept på blodtrycksmediciner befinner sig i den situationen och borde rimligen själva få ta ställning till sådan behandling innan den påbörjas. Och i ett nyutkommet nummer av The Lancet (2008;371:2219-21) föreslår hjärtspecialistläkare att man fortsättningsvis endast skall mäta det systoliska blodtrycket - det enda som betyder något eftersom det globalt sett bidrar mest till hypertonin (högt blodtryck) som sjukdomsbörda.
Vi behöver vårt blodtryck. Det är en evolutionär anpassning till yttre och inre påfrestningar. Ofta skrivs blodtrycksmedicin ut i samband med en livskris - på arbetet eller i hemmet. Sedan sätts den aldrig ut.
FASS-katalogen innehåller ett stort antal blodtryckssänkare med oftast likvärdiga effekter men med mycket stora prisskillnader. Här ett radiaklt förslag:
Om blodtrycket skall behandlas bör samhället ta in anbud på den billigaste bland de bästa i varje klass, 10-årskontrakt, gratis för patienten. Då lägger vi grunden för en blomstrande gnerikaindustri. De patienter som vill ha dyrbarare medicin betalar själva.
Många patenterade läkemedel ger endast marginella fördelar men är rejält dyrare. Därtill kommer, att den ständigt ökande reklamen direkt till kunden/patienten från läkemedelsföretagen inte kan stoppas. Svunnen är den tid när apotekarna hade ensamrätt att såväl tillverka som sälja läkemedel. Den upphörde år 1913.
Jag bedömer, att de flesta förskrivningarna av blödtryckssänkare idag sker i onödan - om än lindrar läkarens exestensiella ångest.
Mitt förslag förbättrar balansen mellan industri, läkare och patient samt innebär årliga besparingar på flera hundra miljoner kronor.
Lars Nilsson
