"Det finns en kvinna som är polisinformatör och som media helt har missat. Hon har ställt till det för åtskilliga människor som kommit i hennes väg genom att hon medvetet har uppgivit felaktig information och angivit dem till polis och åklagare."
Läs mer under annonsen: I Sverige har vi något som heter rättegångsbalken, den reglerar vad rättsväsendet får och inte får göra, det är en säkerhet för den enskilde att inte behöva bli utsatt för godtycklighet från polis och åklagare. Men fungerar den? Enligt min åsikt är svaret ett givet nej. En åklagare har i princip hur fria händer som helst, och den enskilde har ytterst små möjligheter att kunna gå emot ett åklagarbeslut. Detta vet åklagarna och därför bryr de sig inte om den enskilde kritiserar ett beslut. Hur många vet exempelvis om att den misstänkte har rätt att enligt rättegångsbalken få uppdaterad information under utredningens gång? Eller att åklagare och polis inte får undanhålla viktig information som kan påverka målets utgång?
JO (Justitieombudsmannen) gjorde en väldigt viktig insats när man den 25 juni gick ut och sa att polisens informatörer och infiltratörer inte får vara anonyma gentemot den misstänkte. Trots detta pågår det förundersökningar där polisinformatörer vittnar, inkommer med bevisning , och polis och åklagare rakt av godkänner informatörens information. Men vad händer om informatörer har en egen agenda? Vad händer om informatören, som oftast blir avlönad av polisen, vill bli av med en fiende eller ovän? Ja, i diktaturer finns det angivare som anger fiender, ovänner, grannar och släktingar för att själva få favörer. Det är lite som medeltidens häxbränningar där någon börjar peka finger och påstå att en viss kvinna var häxa och sedan var det kört för den kvinnan att få sin oskuld bevisad. Bara genom dränkningstestet kunde hon bli friad, men det innebar att hon var tvungen att dö för att få upprättelse. Samma sak sker idag, i Sverige, med skrämmande resultat. JO:s beslut är ett slag i luften. I samma stund som beslutet kom ut till allmänheten så slängdes det i papperskorgen hos åklagarmyndigheten och polisen och samtalen i de heta linjerna ut till landets polisinformatörer och polisinfiltratörer går i lika stor utsträckning på samma sätt som tidigare. Och målet att öka statistiken för att sätta dit uppenbart oskyldiga människor fortsätter, allt för att fortsätta upprätthålla polisen och åklagarnas makt över den enskilde. Det är inte politikerna som styr medborgarnas liv utan de är polis och åklagare som är berusade av sin makt att kunna strunta i rättegångsbalken genom att försätta demokratin ur spel.
Det finns två polisinformatörer som blivit kända i media. Båda är män, men det finns en kvinna som är polisinformatör och som media helt har missat. Denna kvinna har ställt till det för åtskilliga människor som kommit i hennes väg genom att hon medvetet har uppgivit felaktig information och angivit dem till polis och åklagare. Enskilda människor har blivit utpekade som brottslingar på grund av den kvinnliga informatörens uppgifter. Polis och åklagare har i alla fallen gått helt på kvinnans uppgifter utan att ifrågasätta och fast det har varit fel, så har man återkommit till henne och hon har fått fortsätta. I alla utredningar har polis och åklagare beslutat sig för att hemlighålla hennes status som polisinformatör gentemot den misstänkte och dennes försvarare. Varken misstänkt eller dennes försvarare har fått veta att den rara oskyldiga kvinnan egentligen planterar, förfalskar bevis och vittnar falskt och gör det med polisen och åklagarens goda minne. Hur många personer sitter i fängelse oskyldigt dömda på grund av uppgifter från henne? Hur många poliser och åklagare har använt sig av henne? Svaret är MÅNGA, och så länge hon får fortsätta så kommer ännu fler råka illa ut.
Stefan Whilde
