"Vid perioder av omställning skapas det ofta missuppfattningar. Men samtidigt som försvarets ekonomiska styrning och redovisning måste bli bättre är det viktigt att komma ihåg att Sverige har ett bra försvar..."
Läs mer under annonsen: Det har varit mycket diskussion om försvarspolitik den senaste tiden. Det är glädjande att det verkar finnas ett stort intresse och engagemang för vad som händer i vår omvärld och hur Sverige är rustat för att möta olika hot. Bakgrunden är givetvis att omvärlden förändras, men inte minst att allt fler svenskar nu medverkar i internationella insatser utomlands. Många av oss känner personer som ingår i de svenska styrkorna utomlands. Verkliga konflikter kommer närmare oss.
En orsak till den senaste tidens uppmärksamhet är att försvaret har problem med sin ekonomi och att det har spelats upp en rad scenarier om vad det skulle innebär att försvarets ekonomi kom i balans. Det är viktigt att påpeka att detta inte har med politiken att göra. Utan att nya uppgifter har tillförts försvaret finns ett underskott på 1,5 miljarder i förbandsverksamheten.
Som moderater kan vi inte acceptera skyhöga underskott som uppkommer utan att de fått nya uppgifter. Vi tycker att varje skattekrona ska prövas, oavsett i vilken del av ekonomin den finns. Varje felanvänd skattekrona är en krona som kan användas till något bättre. Försvarsmakten har precis som alla andra myndigheter ansvar att hålla sin budget. Det är inte första gången som det finns ekonomiska problem inom försvaret. Skillnaden är att vi nu har en regering som agerar och tar ansvar. Att Försvarsmaktens ekonomi kommer i balans är avgörande för verksamhetens långsiktiga kvalitet. Regeringen gav därför Ekonomistyrningsverket i uppdrag att granska försvarsmaktens ekonomihantering. ESV:s rapport pekade på att det fanns stort utrymmen för förbättringar av försvarets uppföljnings-, prognos- och analysförmåga samt att det saknades tillräcklig finansiell styrning. Regeringen kommer därför att tillsammans med försvarsmakten vidta nödvändiga åtgärder för att så ska bli fallet.
Den senaste tidens diskussion om försvaret har samtidigt kommit att innebära att många känner osäkerhet kring försvarets framtid. Det kan jag förstå. Opinionsmätningar har pekat på att svenskarna har ett fallande förtroende för försvaret och försvarspolitiken.
Till stor del beror det på att det har förekommit lösryckta tidningsuppgifter som bland annat påstår att försvaret ska halveras. Det kommer det naturligtvis inte att bli fråga om. Sverige ska ha ett starkt försvar och den omvandling av försvaret som inletts ska fullföljas. För så länge sen som tio år sedan beslöts i bred enighet att det svenska försvaret ska ställas om från ett invasionsförsvar, som syftade till att vi skulle försvara oss mot ett storskaligt invasionsangrepp mot Sverige, till ett insatsförsvar som bygger på flexibla insatsstyrkor där säkerhet uppnås i samverkan med andra. Det innebär möjligheter att göra besparingar på försvarsmateriel som syftade till att bära upp det försvar vi lämnar. Besparingar som kan frigöra pengar så att vi kan ta ännu större ansvar internationellt.
Vid perioder av omställning skapas det ofta missuppfattningar. Men samtidigt som försvarets ekonomiska styrning och redovisning måste bli bättre är det viktigt att komma ihåg att Sverige har ett bra försvar både för att försvara Sverige och för att genomföra internationella insatser. Försvarsmaktens operativa förmåga har enligt försvarsmaktens årsredovisning ökat mellan 2006 och 2007. Inte minst har den nordiska stridsgruppen lett till en ökad tillgänglighet och förstärk snabbinsatsförmåga inom försvaret.
För att värna ett starkt svenskt försvar måste varje krona användas så effektivt som möjligt. Regeringen tar sitt ansvar och fullföljer försvarets anpassning till nya uppgifter samtidigt som vi har initierat en genomgripande modernisering av materielförsörjningsprocessen. Det är viktigt att ta ansvar - också i försvarspolitiken.
Stefan Whilde
