I ett myller av modeklänningar som ser ut som 60-talets mammaklänningar ger man sig in i provrummet. Upptäcker snart att de inte sitter så fint som på tjejen på reklampelaren på stan. Så vad gör man?
Läs mer under annonsen: Ja då var det dags igen. Julen är i antågande och alla snygga festkläder börjar trängas i affärerna tillsammans med julpyntet som togs fram i september. Traskar glatt in i ett provrum i en affär med några riktigt snygga klänningar över armen. Man blir så himmla glad att modet äntligen har blivit rymligt och att allt inte längre ska sitta som ett ålskinn på kroppen. Alla klänningar är avskurna under brösten och hänger ledigt ner över magen, som de senaste åren anpassat sig efter tyngdlagen och börjat hänga som en ojäst limpdeg ner mot knävecken.
Kunde svurit på att de här klänningarna skulle sitta snyggt på mig. Men när jag nu står där i provrummet med mina vintervita ben iklädd ett par gråa sockor med vita prickar på, känner jag mig allt annat än snygg. I profil ser jag gravid ut, och det skulle jag inte kunna lura någon att jag är eftersom jag kommit upp i en ålder där en graviditet borde vara omöjlig.
Lysrören skiner hårt och visar även varenda detalj. Svetten börjar rinna och värmen ger mig röda rosor på kinderna och visar de små fina ådror över näsroten som jag fått de senaste åren. Börjar tro att butikerna inte alls vill sälja klänningar till oss medelålders kvinnor, utan mer till de nyknoppade flickorna där behagen sitter på rätt ställe.
Kanske hade klänningen sett lite bättre ut om butiken hade haft ett par snygga pumps stående i provrummet och om ljuset hade varit mer fördelaktigt. Tänker längtande tillbaka på den gamla affären Adelstens där provrummen hade en knapp för dagsljus och en för innebelysning. Allt för att kunden skulle kunna se hur man såg ut i den belysningen man tänkte använda plagget för.
Förstår när jag tittar på resterande klänningar jag tagit med mig, att de kommer att sitta lika fult som den jag har på mig. Modellerna är snarlika och kommer med största sannolikhet inte göra någon större förbättring på min kropp. Får snabbt på mig mina tråkiga jeans och min varma dunjacka och svettas än mer när jag kliver ur provrummet med klänningarna på armen.
Stannar utanför butiken och tänker efter var jag kan finna en klänning som sitter bra på mig. Måste jag verkligen gå in i "tant" affärerna och köpa någon tråkig tidlös modell som är skapt till oss kvinnor som är 40+? Var finns de klädbutiker där man hitta snygga, moderna klänningar i rätt storlek och där de har bra provrum med snygga högklackade skor till låns? Och var finns det provrum med lite mer fördelaktig belysning?
Stegar iväg på Åhléns med en sak i huvudet. En "fläskpress" är vad jag behöver. Men inte en trosa eller korsett, utan mer en underklänning som formar sig snyggt och håller in kärlekshandtag och lyfter tuttarna. Hittar snart vad jag letat efter. 1200kr kostar den. Vill jag verkligen lägga ut så mycket pengar på ett plagg som jag inte ens kan visa upp utan som ska sitta under en klänning som jag inte ens hittat än? Står länge med "fläskpressen" i händerna och funderar hur jag ska göra. Efter några minuters tänkande hänger jag tillbaka den, och stegar ut ur affären.
När jag sitter i bilen på väg hem ångrar jag mig, och känner mig småsnål över att jag inte köpt den. Hittar massor med försvar till varför jag borde köpt den. Hur användbar den skulle vara och framför allt hur länge jag skulle kunna ha den. Det är ju ett plagg som jag skulle kunna använda år efter år utan att behöva göra mig av med. Märkte ju trots det sterila lysrörs upplysta provrummet att fläsket höll sig på plats. Tänker på klänningen jag provat på Indiska och förstår att den säkerligen skulle sitta jättesnyggt med "fläskpressen" under.
En halvtimma senare ligger påsen med 1200kronors pressen bredvid mig i framsätet. Jag tittar på påsen och känner mig faktiskt jätteglad över mitt inköp. Hade till och med sprungit in på Indiska och köpt den där klänningen som jag såg gravid ut i också.
Så även om provrummen är hemska och inte gör en medelålders kvinna glad, så finns det hjälp. Och varför inte försöka göra sig så vacker det går, så länge man kan, till det pris man vill? Så kom igen kvinnor, köp det där lilla extra som kanske inte syns men som kan göra underverk med en gammal utsliten kropp. Du blir gladare och i och med det även snyggare.
