<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss">
  <channel>
    <title>Sourze - Zitiz</title>
    <link>http://sourze.com/</link>
    <pubDate>Mon, 02 Nov 2009 10:11:07 GMT</pubDate>
    <sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
    <sy:updateFrequency>12</sy:updateFrequency>
    <item>
      <title>Sena aborter - kvinnans rätt till sin egen kropp eller det ofödda barnets rätt till sitt liv?</title>
      <link>http://zitiz.se/samhalle/2009/11/02/sena-aborter---kvinnans-ratt-till-sin-egen-kropp-e__23765</link>
      <guid isPermaLink="false">http://zitiz.se/samhalle/2009/11/02/sena-aborter---kvinnans-ratt-till-sin-egen-kropp-e__23765</guid>
      <link>http://zitiz.se/samhalle/2009/11/02/sena-aborter---kvinnans-ratt-till-sin-egen-kropp-e__23765</link>
      <wfw:commentRss>http://zitiz.se/samhalle/2009/11/02/sena-aborter---kvinnans-ratt-till-sin-egen-kropp-e__23765/comments.rss</wfw:commentRss>
      <pubDate>Mon, 02 Nov 2009 10:11:07 GMT</pubDate>
      <dc:creator>Roger Klang</dc:creator>
      <category>sena</category>
      <category>aborter</category>
      <category>abortgränsen</category>
      <category>barn</category>
      <category>vården</category>
      <category>dn</category>
      <category>svd</category>
      <category>expressen</category>
      <category>abort</category>
      <category>abortlagen</category>
      <description>Över 70 procent av mycket för tidigt födda barn överlever nu sitt första år. Framstegen gör att läkargruppen bakom undersökningen ser det som helt motiverat att satsa på vården av de mycket för tidigt födda barnen, skriver Svenska Dagbladet. Samtidigt är det kontroversiellt, då den tidiga överlevnaden närmar sig gränsen för sena aborter, som är vecka 22.</description>
      <content:encoded><![CDATA[<p><b>Över 70 procent av mycket för tidigt födda barn överlever nu sitt första år. Framstegen gör att läkargruppen bakom undersökningen ser det som helt motiverat att satsa på vården av de mycket för tidigt födda barnen, skriver Svenska Dagbladet. Samtidigt är det kontroversiellt, då den tidiga överlevnaden närmar sig gränsen för sena aborter, som är vecka 22.</b></p><p><!--StartFragment-->
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">&nbsp;Marc Bygdeman&nbsp;</span><span style="font-family: Arial;">i Socialstyrelsens r&auml;ttsliga r&aring;d, som tagit del av studien, tycker inte att den ger sk&auml;l till en &ouml;versyn av abortlagen.<o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">&ndash; Det viktigaste f&ouml;r mig i denna studie &auml;r att inget barn som f&ouml;ddes f&ouml;re vecka 22 eller tidigare &ouml;verlevde. Vi ser ingen anledning att agera f&ouml;r att f&ouml;r&auml;ndra best&auml;mmelserna i abortlagen, s&auml;ger Marc Bygdeman.<o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Mer &auml;n vartannat barn i studien var friskt efter ett &aring;r. Bland de &ouml;vriga f&ouml;rekommer syn- och andningsproblem samt hj&auml;rnbl&ouml;dningar. En uppf&ouml;ljning av hur de &ouml;verlevande barnen m&aring;r p&aring;g&aring;r fortfarande. K&auml;lla; V&auml;rlden Idag<o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Professor Marc Bygdeman &auml;r en kall en, som s&auml;ger;<b><i> &rdquo;Det viktigaste f&ouml;r mig i denna studie &auml;r att inget barn som f&ouml;ddes f&ouml;re vecka 22 eller tidigare &ouml;verlevde. Vi ser ingen anledning att agera f&ouml;r att f&ouml;r&auml;ndra best&auml;mmelserna i abortlagen.&rdquo;</i></b> Inser han inte att livsdugligheten f&ouml;r ett &rdquo;foster&rdquo; i 21:a veckan utanf&ouml;r moderns kropp, &auml;r en rent somatisk livsduglighet som inte s&auml;ger n&aring;gonting om fostrets (eller barnets, det st&aring;r var och en fritt vad man vill kalla det) sj&auml;lsliga och/eller kognitiva f&ouml;rm&aring;ga? Hur kan han vara s&aring; ok&auml;nslig att han inte erk&auml;nner ett fosters r&auml;tt att kallas f&ouml;r en m&auml;nniska bara en dag f&ouml;re vecka 22 intr&auml;der, n&auml;r 10 % av barnen de n&auml;rmaste sju dagarna fr&aring;n vecka 22 &ouml;verlever en f&ouml;r tidig f&ouml;dsel, med r&auml;tt v&aring;rd? Hur kan en varelse ena dagen vara en del av kvinnans kropp, som hon har r&auml;tt att best&auml;mma &ouml;ver sj&auml;lv, f&ouml;r att n&auml;sta dag vara en unik m&auml;nniska? Borde Marc inte &aring;tminstone arbeta f&ouml;r att vi f&aring;r en viss marginal att ta h&auml;nsyn till, en marginal som str&auml;cker sig &ouml;ver &aring;tskilliga veckor? Fast jag misst&auml;nker att han skulle forts&auml;tta att f&ouml;respr&aring;ka sena aborter upp till vecka 22, &auml;ven om l&auml;karna i framtiden kunde r&auml;dda barn fr&aring;n och med vecka 21, fast med en annan motivering. F&ouml;r mig s&aring; framst&aring;r det som ren sj&auml;lvvald ondska, men Marc kanske inte tror p&aring; att begreppen ont och gott &auml;r applicerbart p&aring; m&auml;nniskor, Marc kanske &auml;r relativist? <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">P&aring; grund av Marcs politiskt motiverade st&ouml;d f&ouml;r abort upp till vecka 22 (f&ouml;r vissa graviditeter), som i ett etiskt perspektiv mots&auml;gs av str&auml;vandet efter bevarandet av liv ner till och med vecka 22. Jag tror att Marc och m&aring;nga med honom helst skulle vilja se att vi slutade med att f&ouml;rs&ouml;ka r&auml;dda f&ouml;r tidigt f&ouml;dda barn &ouml;verhuvudtaget, men att han inte kan s&auml;ga det eftersom det reser etiska fr&aring;gest&auml;llningar vid graviditetskomplikationer som att; <i>vad skulle f&ouml;r&auml;ldrarna till varje f&ouml;r tidigt f&ouml;tt barn s&auml;ga ifall inga f&ouml;rs&ouml;k gjordes att r&auml;dda barnet?<o:p></o:p></i></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><i><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></i></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><i><span style="font-family: Arial;"><span style="">&nbsp;</span></span></i><span style="font-family: Arial;">Jag vet att detta syns&auml;tt, att of&ouml;dda niom&aring;nadersbarn inte har n&aring;gon absolut r&auml;tt till livet, inte &auml;r kontroversiellt f&ouml;r en del utilitaristiska filosofer, som Peter Singer. <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">[<i>Utilitarism = filosofisk term f&ouml;r ett (politiskt. f&ouml;rfattarens anm&auml;rkning) syns&auml;tt som str&auml;var efter att st&ouml;rsta m&ouml;jliga lycka ska tillfalla st&ouml;rsta m&ouml;jliga antal m&auml;nniskor, och ibland r&auml;knas &auml;ven djur in d&auml;r vilket f&ouml;ranleder Peter Singers och andra djurr&auml;ttsaktivistiska filosofers enligt mig v&auml;rdenihilistiska j&auml;mf&ouml;relse mellan djurens absoluta r&auml;tt till liv samt ett fosters och/eller ett barns icke-r&auml;tt till liv &auml;nda upp till och med efter en normal graviditets f&ouml;dsel, faktiskt &auml;nda upp till fyra&aring;rs&aring;ldern n&auml;r Singer filosoferar.</i>]<o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Man kan undra vad det &auml;r som g&ouml;r en m&auml;nniska till en m&auml;nniska med den enda motiveringen (i praktiken) att magen &auml;r rund? Ordet foster &auml;r dessutom en gammal social konstruktion som k&auml;nnetecknar ett barn som ligger i livmodern, oavsett befruktningsdag, ifall man kan se det med blotta &ouml;gat om det blir missfall. <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">[<i>Detta var innan staten relativt best&auml;mde vad som var en m&auml;nniska, allts&aring; blev/var/&auml;r ordet &rdquo;foster&rdquo; en social konstruktion, och ingen medicinskt grundad s&aring;dan. P&aring; den tiden utf&ouml;rdes fosterf&ouml;rdrivning av inte s&aring; kloka gummor, utan n&aring;gra standardiserade till&aring;tna tider</i>.] <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Varf&ouml;r skulle det annars heta &rdquo;fosterlandet&rdquo;, om det inte var en gammal social konstruktion? Och d&aring; har Marc och abortv&auml;nnerna pl&ouml;tsligt inga referensramar f&ouml;r sen abort l&auml;ngre eftersom begreppet foster inte s&auml;ger n&aring;gonting om vare sig somatisk livsduglighet eller kognitiva f&ouml;rm&aring;gor hos en of&ouml;dd! <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">(<i>Egentligen saknas referensramar f&ouml;r all abort, och d&auml;r faller de flestas argumentation inklusive min egen, om det vore en filosofisk diskussion, och inte en fr&aring;ga om liv och d&ouml;d och moderns &ouml;verlevnad och incest och v&aring;ldt&auml;kt och komplikationer vid f&ouml;rv&auml;ntade illegala oprofessionella aborter.</i>) <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">I alla fall: S&aring; l&auml;nge som han &auml;r sen abortv&auml;n - som d&aring; teoretiskt sett ur ett filosofiskt perspektiv d&auml;r begreppet &rdquo;foster&rdquo; inte har n&aring;gon vetenskaplig legitimitet och ingen klar vetenskapligt underbyggd gr&auml;ns &auml;r satt f&ouml;r n&auml;r ett foster blir ett barn &ndash; s&aring; m&aring;ste han f&ouml;ljaktligen vara beredd att abortera 9 m&aring;naders of&ouml;dda sp&auml;dbarn om man ska vara konsekvent. <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Den motsatta ytterligheten vore att se foster som fullv&auml;rdiga barn fr&aring;n det att de &auml;r stora som en fingernagel. <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Jag sl&aring;r vad om att Marc g&auml;rna citerar mig p&aring; det senare uttalandet i stycket ovan, men inte p&aring; det f&ouml;reg&aring;ende, eftersom det ger en s&aring; extrem bild av en abortf&ouml;respr&aring;kare (det &auml;r inte m&aring;nga som v&aring;gar st&aring; f&ouml;r en s&aring;dan abortsyn som den Peter Singer har). <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Om ett nyligen aborterat foster hade getts m&ouml;jligheten genom livserfarenhet att veta att dess liv just avslutats av doktorn, med den hj&auml;rnkapacitet det lilla fostret besitter (Vilken kan vara f&ouml;rv&aring;nansv&auml;rt stor om man bet&auml;nker att till och med insekter har en &ouml;verlevnadsinstinkt, och dessutom har en hj&auml;rnkapacitet som, som minst &ouml;verstiger en kraftfull persondator) Det m&auml;nskliga fostret har dessutom ett v&auml;lutvecklat ego som kan reagera p&aring; musik och oroligheter hos modern, hade han eller hon inst&auml;mt med mig i mina uttalanden om Marc och andra abortv&auml;nner? Det &auml;r fullt m&ouml;jligt, och &auml;ven fullt realistiskt, att fostret vet att det h&aring;ller p&aring; att d&ouml; n&auml;r det aborteras, tyv&auml;rr. Det kanske till och med vet att det h&aring;ller p&aring; att m&ouml;rdas, f&ouml;r &auml;ven mycket sm&aring; djur med samma hj&auml;rnkapacitet som ett foster, &auml;r medvetna om att deras liv h&aring;ller p&aring; att avslutas av ett rovdjur. Ett foster med samma erfarenhet som ett djur som har en j&auml;mstor hj&auml;rna, borde d&auml;rf&ouml;r veta att det h&aring;ller p&aring; att d&ouml;. Och d&aring; ska man bet&auml;nka att fostret kan ha levt l&auml;ngre i mammas mage, &auml;n djuret som h&aring;ller p&aring; att bli upp&auml;tet sammantaget har levat i b&aring;de livmoder och v&auml;rlden. Minsta misstanke om att ett m&auml;nskligt fosters stressreaktioner beror p&aring; att fostret har en medvetandegrad, borde f&ouml;ranleda att myndigheter och politiker drar i n&ouml;dbromsen, f&ouml;r sena aborter &aring;tminstone. Man kan m&auml;ta hj&auml;rtfrekvensen och reaktioner p&aring; foster som h&aring;ller p&aring; att aborteras via ultraljud f&ouml;r att fastst&auml;lla medvetandegrad, eller om Marc s&aring; hellre vill &ndash; r&auml;dslan eller stressen &ndash; vilket &auml;r samma sak med en annan semantisk framst&auml;llning.<o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">&rdquo;Vi har landat i att inte f&ouml;resl&aring; n&aring;gon f&ouml;r&auml;ndring. Vi m&aring;ste ha fokus p&aring; att aborter g&ouml;rs, inte n&auml;r, s&auml;ger riksdagsledamoten Chatrine P&aring;lsson Ahlgren.<b> En s&auml;nkning av gr&auml;nsen</b> till vecka 12, som &aring;tskilliga av hennes partikamrater kr&auml;ver, skulle medf&ouml;ra uppenbara nackdelar, konstaterar hon. Det finns tjejer i socialt utsatta situationer som kanske inte kommer p&aring; f&ouml;rr&auml;n i tionde veckan att de &auml;r gravida. &rdquo;Oj, nu m&aring;ste vi snabba oss, vi har tv&aring; veckor p&aring; oss&rdquo;. Men det h&auml;r f&aring;r inte vara ett framj&auml;ktat beslut. Att antalet aborter, enligt Socialstyrelsens statistik, har &ouml;kat de senaste &aring;ren &auml;r &rdquo;oacceptabelt&rdquo;, betonar Chatrine P&aring;lsson Ahlgren&rdquo; K&auml;lla; svenska Dagbladet<o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Jag ifr&aring;gas&auml;tter Chatrine P&aring;lsson Ahlgrens (kd) omd&ouml;me och k&auml;nnedom, men inte hennes v&auml;lvilja! De nackdelar hon tar upp &auml;r f&ouml;rvisso nackdelar som existerar &auml;ven vid en allm&auml;n h&ouml;gsta abortgr&auml;ns vid 18 veckor, de &auml;r inte begr&auml;nsade till en tolvveckorsgr&auml;ns med n&aring;gon logik. Socialt utsatta tjejer kanske inte kommer p&aring; f&ouml;rr&auml;n i sextonde veckan att de &auml;r gravida, och t&auml;nker &rdquo;Oj, nu m&aring;ste vi snabba oss, vi har tv&aring; veckor p&aring; oss&rdquo;. Det kommer att vara avg&ouml;rande f&ouml;r <b>socialt utsatta tjejer</b> och andra - <b><i>n&auml;r</i></b> den lagliga gr&auml;nsen g&aring;r. &Auml;r den tolv veckor, och de k&auml;nner till det, s&aring; kanske de t&auml;nker s&aring; i tionde veckan. Men g&aring;r den lagliga gr&auml;nsen vid 18 veckor, s&aring; om de &auml;r socialt utsatta tjejer &auml;r det troligt att de kommer inom en tv&aring;veckorsperiod fr&aring;n sista dagen, likav&auml;l som inom en tv&aring;veckorsperiod n&auml;r gr&auml;nsen &auml;r t&auml;nkt att g&aring; vid tolv veckor, och detta i samma utstr&auml;ckning antagligen. Alternativet skulle vara att flickorna hade ett eget &rdquo;moraliskt sista dagen datum&rdquo;, vilket jag inte tror att de har. Att skjuta viktiga saker p&aring; morgondagen vad som h&ouml;r dagen till, tror jag vara k&auml;nnetecknande f&ouml;r utsatta flickor och utsatta m&auml;nniskor i allm&auml;nhet. I Amerika skulle man kalla dem &rdquo;white trash&rdquo; f&ouml;r det, men jag vill inte ta de orden i min mun, som ni s&auml;kert kan f&ouml;rst&aring;. <o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;">Om det inte visar sig st&auml;mma, att det &auml;r den till&aring;tna <i>abortgr&auml;nsen</i> som &auml;r avg&ouml;rande f&ouml;r <i>n&auml;r</i> utsatta flickor och flickor i allm&auml;nhet g&ouml;r sena aborter, s&aring; har jag bara kvar mina medm&auml;nskligt analyserade argument <i>mot</i> sena aborter, och abortf&ouml;respr&aring;karna har vunnit ett argument <i>f&ouml;r</i> sena aborter. Det &auml;r f&ouml;r att visa att jag &auml;r &auml;rlig, s&aring; att mina &ouml;vriga argument kan ges cred. Men om det visar sig att mina och inte Chatrine P&aring;lsson Ahlgrens antaganden st&auml;mmer s&aring; borde varje samvetsgrann l&auml;sare av denna artikel agera f&ouml;r att stoppa sena aborter, s&aring;tillvida ni inte hittar n&aring;gra andra argument mot att begr&auml;nsa sena aborter, som inte &auml;r byggda p&aring; tyckande. Det &auml;r inte bara den som &auml;r smartast som vinner en debatt, det &auml;r oftast den som har r&auml;tt och &auml;ven ryggrad, i en i &ouml;vrigt j&auml;mn hj&auml;rnornas kamp. (Mest i vetenskapliga fr&aring;gor. H&auml;r har jag analyserat fosterliv och historien bakom begreppet &rdquo;foster&rdquo;.) Men.., enligt Dagens Nyheter s&aring; &auml;r gruppen som g&ouml;r sena aborter (upp till och med vecka 18) v&auml;ldigt blandad, s&aring; man m&aring;ste vara f&ouml;rsiktig med hur man tolkar statistiken! Jag f&ouml;resl&aring;r att man anv&auml;nder en k&auml;nd sk&auml;rpt abortmotst&aring;ndare, som Lennart Sacr&eacute;deus, som bollplank i fr&aring;gan hur tolkandet av statistiken ska g&aring; till. F&ouml;r dels s&aring; drunknar inte Sacr&eacute;deus r&ouml;st i mediesorlet, och dels s&aring; &auml;r han erk&auml;nt duktig. Alltf&ouml;r ofta &auml;r statistikuttydande subjektivt tyckande.<o:p></o:p></span></p>
<p style="margin-bottom: 0.0001pt;" class="MsoNormal"><span style="font-family: Arial;"><o:p>&nbsp;</o:p></span></p>
<p class="MsoNormal">&nbsp;</p>
<!--EndFragment--></p><p>Fakta:<br/>Världen Idag, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter</p><p>Länkar:<br/><a class="external" target="_blank" href="http://blog.jatilllivet.se/wordpress/2009/10/11/det-tysta-skriket-se-och-berors/">Länk: blog.jatilllivet.se</a></p><p>Nyckelord:<br/><a href="http://sourze.com/tags/abort" rel="tag">abort</a>, <a href="http://sourze.com/tags/aborter" rel="tag">aborter</a>, <a href="http://sourze.com/tags/abortgr%c3%a4nsen" rel="tag">abortgr&#228;nsen</a>, <a href="http://sourze.com/tags/abortlagen" rel="tag">abortlagen</a>, <a href="http://sourze.com/tags/barn" rel="tag">barn</a>, <a href="http://sourze.com/tags/dn" rel="tag">dn</a>, <a href="http://sourze.com/tags/expressen" rel="tag">expressen</a>, <a href="http://sourze.com/tags/sena" rel="tag">sena</a>, <a href="http://sourze.com/tags/svd" rel="tag">svd</a>, <a href="http://sourze.com/tags/v%c3%a5rden" rel="tag">v&#229;rden</a></p><div class="bigarticleimage"><div class="inner"><a href="http://sourze.com/UserFiles/50e7c4f4-b746-46ab-97a7-7a89f48227b8/sang.jpg"><img src="http://zitiz.se/thumb.img?u=http%3a%2f%2fuserfiles.cdn.zitiz.se%2fz%2f50e7c4f4-b746-46ab-97a7-7a89f48227b8%2fsang.jpg&amp;w=358&amp;f=3&amp;a=0&amp;b=%23ffffff" class="border" alt="Artikelbild" /></a></div></div>]]></content:encoded>
    </item>
    <item>
      <title>Allting är OK</title>
      <link>http://zitiz.se/samhalle/2009/10/30/allting-ar-ok__23754</link>
      <guid isPermaLink="false">http://zitiz.se/samhalle/2009/10/30/allting-ar-ok__23754</guid>
      <link>http://zitiz.se/samhalle/2009/10/30/allting-ar-ok__23754</link>
      <wfw:commentRss>http://zitiz.se/samhalle/2009/10/30/allting-ar-ok__23754/comments.rss</wfw:commentRss>
      <pubDate>Fri, 30 Oct 2009 12:09:27 GMT</pubDate>
      <dc:creator>Michael Delavante</dc:creator>
      <category>befolkning</category>
      <category>budskap</category>
      <category>development</category>
      <category>människan</category>
      <category>procent</category>
      <category>skolan</category>
      <category>systemet</category>
      <category>system</category>
      <category>samhället</category>
      <description>Det här är det mest geniala exempel jag hittills sett på att föra ut det budskap som jag själv och en del andra vill förmedla till människor om vad som egentligen pågått och pågår i världen.</description>
      <content:encoded><![CDATA[<p><b>Det här är det mest geniala exempel jag hittills sett på att föra ut det budskap som jag själv och en del andra vill förmedla till människor om vad som egentligen pågått och pågår i världen.</b></p><p><br />
Vad skulle h&auml;nda om tv&aring; personer med varsin megafon gick ut p&aring; gatorna och med humor och k&auml;rlek f&ouml;rs&ouml;ker tala om f&ouml;r folk hur galet och f&ouml;rljuget det system vi lever i egentligen &auml;r?<br />
<br />
Det fr&aring;gade sig Danny Shine och Charlie Veitch, tv&aring; killar som gjort sin heml&auml;xa vad betr&auml;ffar politik, historia, NWO och den kognitiva dissonans som &auml;nnu h&auml;rskar &ouml;ver en s&aring; stor del av m&auml;nskligheten. Sagt och gjort, bev&auml;pnade med varsin megafon, tv&aring; skarpa intellekt, en rej&auml;l portion ironi och en envis tro p&aring; det goda i m&auml;nniskan gav de sig ut p&aring; gatorna i London f&ouml;r att sprida sitt budskap. <br />
<br />
Med uttrycket att &quot;Allting &auml;r Ok&quot; som slogan intar de gator och torg och f&ouml;rs&ouml;ker f&ouml;rmedla sitt budskap. Titt som t&auml;tt anl&auml;nder polisen efter att n&aring;gon f&ouml;rgrymmad individ retat upp sig p&aring; killarna och vill f&aring; bort dem men Danny och Charlie, som &auml;r v&auml;l p&aring;sl&auml;sta &auml;ven vad betr&auml;ffar lagarna i England f&ouml;rklarar lugnt att de tillh&ouml;r Departementet f&ouml;r att krama poliser och vinner ibland t.o.m. &ouml;ver konstaplarna p&aring; sin sida.<br />
<br />
Precis som jag sj&auml;lv menar Charlie och Danny att den n&ouml;dv&auml;ndiga reformeringen och transformeringen av samh&auml;llet m&aring;ste ske p&aring; fredlig v&auml;g. I en v&auml;rld byggd p&aring; korruption, l&ouml;gner, svek och manipulation &auml;r det nu dags att inse m&auml;nniskans fulla potential och det f&ouml;rsta steget &auml;r medvetenhet om vad det &auml;r som verkligen p&aring;g&aring;r. Vi st&aring;r inf&ouml;r stora utmaningar fram&ouml;ver och de av oss som lyckats genomsk&aring;da upphoven till de absurda vansinnigheter som p&aring;g&aring;tt och p&aring;g&aring;r har en skyldighet att f&ouml;rs&ouml;ka f&ouml;rmedla det till andra. <br />
<br />
Detta &auml;r n&aring;got som inte l&aring;ter sig g&ouml;ras enkelt utan st&auml;ller stora krav p&aring; f&ouml;rm&aring;gan att sp&aring;ra, identifiera, analysera och komprimera den information som finns tillg&auml;nglig vad betr&auml;ffar spelet bakom kulisserna och vad makthavarna egentligen h&aring;ller p&aring; med, f&ouml;r att sen f&ouml;rs&ouml;ka hitta kanaler d&auml;r den kan f&ouml;rmedlas till ett st&ouml;rre antal m&auml;nniskor.<br />
<br />
Ut&ouml;ver detta s&aring; st&auml;lls vi &auml;ven inf&ouml;r utmaningen att kunna tr&auml;nga igenom det konstanta mediebrus av ytlighet, trivia, halvsanningar och direkta l&ouml;gner som sk&ouml;ljer &ouml;ver oss dygnet runt 365 dagar om &aring;ret. Svensson kommer vanligen att reagera i enlighet med vad han/hon l&auml;rt sig av systemet och d&auml;rf&ouml;r ofta finna det l&ouml;jligt eller l&aring;ngs&ouml;kt n&auml;r n&aring;gon presenterar fakta som g&aring;r p&aring; tv&auml;rs med vad de matats med via skolan, TV och tidningar sedan barnsben. <br />
<br />
Till detta kommer ju sj&auml;lvklart det massiva motst&aring;ndet fr&aring;n en uppsj&ouml; av vad jag kallar rabiata &quot;realister&quot; och slump teoretiker som med automatiken hos en dresserad pitbull eller en programmerad robot med liv och lust kommer att &auml;gna timmar, dygn, m&aring;nader och t.o.m. &aring;r till att f&ouml;rklara alla som ifr&aring;gas&auml;tter den r&aring;dande ordningen eller den officiella versionen av skeenden, f&ouml;r stollar, crackpots, pajasar och foliehattar e.t.c. Fantasin tycks obegr&auml;nsad n&auml;r det handlar om att marginalisera, idiotf&ouml;rklara och tysta de &quot;galningar&quot; som har mage att h&auml;vda en &aring;sikt som bryter mot konsensus.<br />
<br />
N&auml;r de av mina bekanta som sysslar med samma sak som jag sj&auml;lv retar sig p&aring; dem brukar jag p&aring;minna dem om att vi sj&auml;lva en g&aring;ng trodde p&aring; allt vi fick l&auml;ra oss i skolan, l&auml;ste i tidningar och s&aring;g p&aring; TV:s nyheter. Man m&aring;ste l&auml;ra sig att inte bry sig om vad folk tycker om en, eftersom vissa kommer att ogilla en oavsett vad man g&ouml;r eller s&auml;ger. Att reta sig p&aring; rabiata &quot;realister&quot; &auml;r som att reta upp sig p&aring; barn som inte l&auml;rt sig att veta b&auml;ttre och att ens f&ouml;rs&ouml;ka diskutera med n&aring;gon som inte ens tagit f&ouml;rsta steget att genomsk&aring;da de illusioner vi matas med &auml;r fullst&auml;ndigt sl&ouml;seri med tid och energi.<br />
<br />
N&auml;r m&auml;nniskor f&ouml;ds in i ett sjukt system s&aring; kommer de att uppfatta detta system som normalt &auml;ven om det g&aring;r p&aring; tv&auml;rs med deras naturliga behov och nervsystem. Det &auml;r inget konstigt med det eftersom de flesta m&auml;nniskor accepterar sakernas ordning d&aring; de agerar i enlighet med den information, sj&auml;lvk&auml;nsla och m&ouml;jlighet till &ouml;verlevnad de har till sitt f&ouml;rfogande. D&auml;rf&ouml;r kommer de ocks&aring; att i enlighet med vad de blivit l&auml;rda av systemet att f&ouml;rsvara den r&aring;dande ordningen och rent reflexm&auml;ssigt skaka p&aring; huvudet &aring;t vad man nedl&aring;tande kallar f&ouml;r konspirations teorier. <br />
<br />
N&auml;r m&auml;nniskor st&auml;lls inf&ouml;r information som visar att de &auml;r lurade, och det dessutom p&aring; flera niv&aring;er, d&aring; st&auml;lls individen inf&ouml;r en situation som v&auml;nder upp och ner p&aring; allt som han/hon f&aring;tt l&auml;ra sig och en inre konflikt uppst&aring;r. Individen blir d&aring; tvungen att g&ouml;ra ett av f&ouml;ljande val:<br />
<br />
1. Ih&auml;rdigt ifr&aring;gas&auml;tta informationen och v&auml;gra tro p&aring; den. <br />
<br />
2. Ignorera informationen och forts&auml;tta som f&ouml;rut.<br />
<br />
3. Med ett &ouml;ppet sinne unders&ouml;ka informationen.<br />
<br />
Det vanligaste &auml;r att m&auml;nniskor v&auml;ljer antingen alternativ 1 eller 2 vilka b&aring;da kan s&auml;gas vara ett resultat av kognitiv dissonans, d.v.s. n&auml;r olika tankar, st&aring;r i konflikt med varandra. T.ex. n&auml;r vi intuitivt k&auml;nner att det vi h&aring;ller p&aring; med egentligen inte alls &auml;r vad vi vill g&ouml;ra men vi &auml;r f&ouml;r r&auml;dda f&ouml;r att g&ouml;ra n&aring;got &aring;t det. Ist&auml;llet s&aring; rationaliserar vi och intalar oss sj&auml;lva att det nog egentligen &auml;r det b&auml;sta &auml;nd&aring; varp&aring; en k&auml;nsla av kognitiv balans infinner sig, som, &auml;ven om den till stor del bygger p&aring; illusioner, &auml;nd&aring; sk&auml;nker en slags k&auml;nsla av trygghet. <br />
<br />
Med internet har dock kommunikationen och informationen &ouml;kat och spridits p&aring; ett s&auml;tt vi aldrig tidigare sk&aring;dat. Det har i kombination med den massiva stress som m&aring;nga m&auml;nniskor upplever idag ocks&aring; gjort att alltfler b&ouml;rjat vakna upp och inse att n&aring;gonting &auml;r fundamentalt fel och att det s&auml;tt p&aring; vilket vi blivit itutade att v&auml;rlden fungerar p&aring; inte alls st&auml;mmer. <br />
<br />
Redan 1996 s&aring; visade FN:s Human Development Report att 358 m&auml;nniskor hade tillg&aring;ngar vilka motsvarade 2,3 miljarder av jordens befolkning. World Institute for Development Economics Research of the United Nations University, UNU-WIDER, visade att Nordamerika, Europa och h&ouml;ginkomstl&auml;nder i Asien kollektivt samlar n&auml;stan 90 % av v&auml;rldens v&auml;lst&aring;nd. <br />
<br />
FN-rapporten visade vidare att en elit p&aring; 1 procent av v&auml;rldens befolkning &auml;ger &ouml;ver 40 procent och att 10 procent &auml;ger n&auml;rmare 85 procent av alla tillg&aring;ngar. Den visade ocks&aring; att &aring;r 2000 s&aring; levde 4.7 procent av jordens befolkning i USA och utnyttjade 32.6 procent av jordens tillg&aring;ngar. Chefen f&ouml;r UNU-WIDER gjorde j&auml;mf&ouml;relsen att om v&auml;rldens befolkning skulle vara 10 personer och en &auml;gde 99 dollar s&aring; skulle resten dela p&aring; 1 dollar. <br />
<br />
I december 2006 kunde man i Dagens Industri l&auml;sa att en rapport fr&aring;n FN visade att mer &auml;n h&auml;lften av v&auml;rldens nettof&ouml;rm&ouml;genheter kontrolleras av 2 procent av v&auml;rldens vuxna befolkning samtidigt som halva jordens befolkning delar p&aring; 1 procent. Man beh&ouml;ver inte vara konspiratoriskt lagd f&ouml;r att p&aring; grundval av detta inse att n&aring;gonting m&aring;ste vara fruktansv&auml;rt fel med v&aring;r v&auml;rld.<br />
<br />
Ni som inte h&aring;ller med om detta kan strunta i nedanst&aring;ende filmer. Till er andra s&auml;ger jag bara kolla in l&auml;nkarna och njut:<br />
<br /></p><p>Länkar:<br/>Everything is OK 1 Corporate Property<br/><br/><a class="external" target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=KGA9ZUEa3ZY">Länk: youtube.com</a><br/><br/>Everything is OK 2 - The Hunt for Terror<br/><br/><a class="external" target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=mzyPMx1Yx8o&feature=related">Länk: youtube.com</a><br/><br/>Everything is OK 3 Camden Stories<br/><br/><a class="external" target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=TCPKzzGHfIQ&feature=fvw">Länk: youtube.com</a><br/><br/><br/>Everything is OK 4 Corporate Requiem<br/><br/><a class="external" target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=z6FWmHIJn2U&feature=related">Länk: youtube.com</a><br/><br/>Everything is OK 5 - Child Soldiers<br/><br/><a class="external" target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=m1qAR1pdiGY&feature=related">Länk: youtube.com</a><br/><br/>Bonus: Everything is OK on the Happy Carriage:<br/><br/><a class="external" target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=0ujsKsAukkU&feature=related">Länk: youtube.com</a></p><p>Nyckelord:<br/><a href="http://sourze.com/tags/befolkning" rel="tag">befolkning</a>, <a href="http://sourze.com/tags/budskap" rel="tag">budskap</a>, <a href="http://sourze.com/tags/development" rel="tag">development</a>, <a href="http://sourze.com/tags/m%c3%a4nniskan" rel="tag">m&#228;nniskan</a>, <a href="http://sourze.com/tags/procent" rel="tag">procent</a>, <a href="http://sourze.com/tags/samh%c3%a4llet" rel="tag">samh&#228;llet</a>, <a href="http://sourze.com/tags/skolan" rel="tag">skolan</a>, <a href="http://sourze.com/tags/system" rel="tag">system</a>, <a href="http://sourze.com/tags/systemet" rel="tag">systemet</a></p><div class="bigarticleimage"><div class="inner"><a href="http://sourze.com/userfiles/a40a4b20-153f-4238-85b7-f553fb80e6a5/Everything is OK.jpg"><img src="http://zitiz.se/thumb.img?u=http%3a%2f%2fuserfiles.cdn.zitiz.se%2fz%2fa40a4b20-153f-4238-85b7-f553fb80e6a5%2fEverything+is+OK.jpg&amp;w=358&amp;f=3&amp;a=0&amp;b=%23ffffff" class="border" alt="Artikelbild" /></a></div></div>]]></content:encoded>
    </item>
    <item>
      <title>Brev till Mona Sahlin </title>
      <link>http://zitiz.se/samhalle/debatt/2009/10/30/brev-till-mona-sahlin__23753</link>
      <guid isPermaLink="false">http://zitiz.se/samhalle/debatt/2009/10/30/brev-till-mona-sahlin__23753</guid>
      <link>http://zitiz.se/samhalle/debatt/2009/10/30/brev-till-mona-sahlin__23753</link>
      <wfw:commentRss>http://zitiz.se/samhalle/debatt/2009/10/30/brev-till-mona-sahlin__23753/comments.rss</wfw:commentRss>
      <pubDate>Fri, 30 Oct 2009 10:34:27 GMT</pubDate>
      <dc:creator>Niklas Blomqvist</dc:creator>
      <category>Mona</category>
      <category>Sahlin</category>
      <category>partikongress</category>
      <category>Socialdemokraterna</category>
      <category>jobb</category>
      <description>Det har argumenterats för att Socialdemokraterna borde gå åt höger för att vinna väljare. Det har även argumenterats för att de borde gå åt vänster. Man kan fråga sig varför Socialdemokraterna måste förflytta sin politik åt höger för att vinna väljare. Visst, man kan argumentera för att väljarna tycker vinstutdelning i skolan och vården är bra. Att de inte skulle rösta på ett alternativ som säger att de vinster en friskola eller ett privat vårdbolag gör ska gå direkt tillbaka till skolans eller sjukhusets verksamhet istället för ner i privatpersoners fickor eller till investeringar utomlands.</description>
      <content:encoded><![CDATA[<p><b>Det har argumenterats för att Socialdemokraterna borde gå åt höger för att vinna väljare. Det har även argumenterats för att de borde gå åt vänster. Man kan fråga sig varför Socialdemokraterna måste förflytta sin politik åt höger för att vinna väljare. Visst, man kan argumentera för att väljarna tycker vinstutdelning i skolan och vården är bra. Att de inte skulle rösta på ett alternativ som säger att de vinster en friskola eller ett privat vårdbolag gör ska gå direkt tillbaka till skolans eller sjukhusets verksamhet istället för ner i privatpersoners fickor eller till investeringar utomlands.</b></p><p>Och visst, man kan argumentera f&ouml;r att v&auml;ljarna hellre vill ha skattes&auml;nkningar &auml;n &ouml;kad v&auml;lf&auml;rd. F&ouml;r ingen ska lura i mig att &ouml;ver 100 miljarder i olika skattes&auml;nkningar inte kommer att m&auml;rkas p&aring; kvaliteten i v&auml;lf&auml;rden i l&auml;ngden. Det g&aring;r &auml;ven att argumentera f&ouml;r att v&auml;ljarna hellre r&ouml;star p&aring; en politik som leder till or&auml;ttvisor. D&auml;r de som har arbete f&aring;r mer p&aring; bekostnad av de som r&aring;kat bli sjuka, arbetsl&ouml;sa eller arbetat hela sitt liv och trott att de gjort sig f&ouml;rtj&auml;nta av en hygglig pension och lite vila. Men f&ouml;r de som argumenterar s&aring; finns der redan ett alternativ och det alternativet st&aring;r de borgerliga f&ouml;r. Vi v&auml;ljare &auml;r inte i behov av tv&aring; alternativ som &auml;r s&aring; snarlika varandra att enda skillnaden &auml;r att det ena avvecklar v&auml;lf&auml;rdsstaten lite l&aring;ngsammare. Vi f&ouml;rtj&auml;nar ett riktigt alternativ till den politik som nu f&ouml;rs. Tror man inte att ett s&aring;dant alternativ skulle ge r&ouml;ster? Bra, d&aring; har majoriteten talat och sagt att de &ouml;nskar sig borgerlig politik och d&aring; ska vi ocks&aring; f&aring; det. Men l&aring;t &aring;tminstone medborgarna best&auml;mma. Ge oss alternativ att v&auml;lja mellan.<br />
<br />
Nu tror jag som tur &auml;r att ett riktigt alternativ faktiskt skulle ge fler r&ouml;ster och att om Socialdemokraterna anammar en s&aring;dan politik kommer de om ett &aring;r inte l&auml;ngre vara alternativet. Socialdemokraterna kommer sitta i regeringsst&auml;llning och f&ouml;ra politiken samtidigt som borgarna kommer utg&ouml;ra alternativet f&ouml;r de som inte gillar en utbyggd v&auml;lf&auml;rdsstat. F&ouml;r ingen ska f&aring; mig att tro att majoriteten av v&auml;ljarna gillar att friskolornas &auml;gare kan tj&auml;na pengar p&aring; barn och ungdomars skolg&aring;ng, att f&auml;rre l&auml;rare och f&auml;rre undervisningstimmar ger klirr i kassan. Eller att v&aring;rdbolagens &auml;gare tj&auml;nar pengar p&aring; sjuka. Inget kan f&aring; mig att tro att f&ouml;r&auml;ldrar och sjuka inte hellre s&aring;g att pengarna gick tillbaka till verksamheten, f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra och utveckla den.<br />
<br />
Jag tror inte heller att en majoritet av v&auml;ljarna uppskattar de or&auml;ttvisor som skapas n&auml;r friskolor etablerar sig i relativt problemfria omr&aring;den och p&aring; s&aring; s&auml;tt tj&auml;nar pengar p&aring; att ta hand om elever fr&aring;n studievana familjer. Det medan kommunala skolor med samma skolpeng per elev f&aring;r ta hand om barn och ungdomar fr&aring;n studieovana milj&ouml;er och elever med st&ouml;kig bakgrund eller som av andra orsaker beh&ouml;ver mer st&ouml;d i skolan. En segregering studieovana elever f&ouml;rlorar p&aring; och som studievana elever enligt forskning inte vinner n&aring;got p&aring;. Att satsa p&aring; bred kunskap ist&auml;llet f&ouml;r segregerade skolor gynnar alla. Elitklasser och elitskolor, vilket friskolorna skapar, gynnar ingen.<br />
<br />
Jag tror inte heller att s&auml;rskilt m&aring;nga uppskattar V&aring;rdval Stockholm. Ett system d&auml;r sjukhusen tj&auml;nar p&aring; att behandla friska patienter och f&ouml;rlorar p&aring; att behandla sjuka. Att v&aring;rdbolagen kan ta ut vinst, finansierat med skattemedel, p&aring; att behandla m&auml;nniskor som inte beh&ouml;ver v&aring;rd &auml;r inte bara or&auml;ttvist och ineffektivt, det &auml;r ett sl&ouml;seri med skattepengar. Liksom den &ouml;kade administration som kommer att beh&ouml;vas f&ouml;r att patients&auml;kerheten inte ska s&auml;ttas ur spel n&auml;r l&auml;kare tj&auml;nar p&aring; att behandla sina patienter s&aring; snabbt som m&ouml;jligt. N&auml;r kvaliteten och bem&ouml;tandet inte blir avg&ouml;randet, utan vinstintresset styr, kommer kostnaderna f&ouml;r v&aring;rden att &ouml;ka f&ouml;r skattebetalarna.<br />
<br />
Varf&ouml;r skulle v&auml;ljarna uppskatta de or&auml;ttvisor Alliansen nu skapat? Vem tycker att det &auml;r bra att man straffas f&ouml;r att man r&aring;kat bli sjuk, arbetsl&ouml;s eller g&aring;tt i pension efter att ha arbetat hela livet? A-kassereglerna &auml;r dessutom or&auml;ttvisa och on&ouml;diga. &Auml;r arbetsl&ouml;sheten s&aring; h&ouml;g som tio procent kan inte individen beskyllas f&ouml;r att denne &auml;r arbetsl&ouml;s. Satsar d&auml;remot regeringen p&aring; full syssels&auml;ttning &auml;r inte en h&ouml;g a-kasseers&auml;ttning ett problem. Det &auml;r ist&auml;llet en hj&auml;lp till de som beh&ouml;ver skola om sig eller s&ouml;ka nytt arbete. F&ouml;r hur l&auml;tt kan det vara att &auml;gna sin energi &aring;t att hitta ett nytt jobb n&auml;r ekonomin just slagits s&ouml;nder f&ouml;r att ers&auml;ttningarna &auml;r l&aring;ga och man m&aring;ste k&auml;mpa f&ouml;r att kunna h&aring;lla hush&aring;llsekonomin flytande? Ingen tj&auml;nar p&aring; en s&aring;dan politik i l&auml;ngden. Skattes&auml;nkarpolitiken urholkar v&auml;lf&auml;rden och &auml;r tillsammans med s&auml;nkningen av a-kasseers&auml;ttningen till f&ouml;r att tvinga m&auml;nniskor att ta jobb till l&auml;gre l&ouml;ner. L&aring;ngsiktigt kommer detta, tillsammans med h&ouml;jda fack- och a-kasseavgifter, leda till att skattes&auml;nkningen &auml;ts upp och m&auml;nniskor f&aring;r mindre i pl&aring;nboken n&auml;r egenfinansieringen f&ouml;r v&aring;rden, skolan och omsorgen &ouml;kar i och med minskad statsbudget och minskad k&ouml;pkraft.<br />
<br />
Ett annat alternativ handlar inte bara om att ta tillbaka delar av det den borgerliga politiken raserat. Det handlar &auml;ven om att skapa nya alternativ f&ouml;r framtiden. F&ouml;rslag som att ge de anst&auml;llda i den offentliga sektorn mer makt &ouml;ver sin arbetsplats. Det &auml;r de som &auml;r anst&auml;llda inom v&aring;rden, skolan och omsorgen som har b&auml;st insyn i hur man kan f&ouml;rb&auml;ttra, effektivisera och &ouml;ka kvaliteten i dessa verksamheter. Inte privata entrepren&ouml;rer som &auml;r ute efter vinst. S&aring; sn&auml;lla Mona Sahlin och sn&auml;lla Socialdemokraterna, ge oss ett alternativ till den borgerliga politiken. Ge oss ett alternativ d&auml;r vinsten i v&auml;lf&auml;rdssektorn stannar i v&auml;lf&auml;rdssektorn. D&auml;r v&aring;rden, skolan och omsorgen utvecklas och f&ouml;rb&auml;ttras, inte avvecklas och d&auml;r ansvaret skjuts &aring;t sidan och l&auml;ggs p&aring; privata entrepren&ouml;rer. Vill v&auml;ljarna ha f&ouml;rs&auml;mrad v&auml;lf&auml;rd, &ouml;ka or&auml;ttvisorna, klyftorna och oj&auml;mlikheten har vi redan det borgerliga alternativet. Vi f&ouml;rtj&auml;nar ett annat alternativ. Ett solidariskt alternativ. Vare sig det &auml;r det alternativet som kommer att f&aring; flest r&ouml;ster valet 2010 eller inte.</p><p>Nyckelord:<br/><a href="http://sourze.com/tags/jobb" rel="tag">jobb</a>, <a href="http://sourze.com/tags/Mona" rel="tag">Mona</a>, <a href="http://sourze.com/tags/partikongress" rel="tag">partikongress</a>, <a href="http://sourze.com/tags/Sahlin" rel="tag">Sahlin</a>, <a href="http://sourze.com/tags/Socialdemokraterna" rel="tag">Socialdemokraterna</a></p><div class="bigarticleimage"><div class="inner"><a href="http://sourze.com/UserFiles/50e7c4f4-b746-46ab-97a7-7a89f48227b8/mona.jpg"><img src="http://zitiz.se/thumb.img?u=http%3a%2f%2fuserfiles.cdn.zitiz.se%2fz%2f50e7c4f4-b746-46ab-97a7-7a89f48227b8%2fmona.jpg&amp;w=358&amp;f=3&amp;a=0&amp;b=%23ffffff" class="border" alt="Bengt Nyman @ Flickr" /></a><p class="imagetext">Bengt Nyman @ Flickr&nbsp;</p></div></div>]]></content:encoded>
    </item>
    <item>
      <title>Den 20:e installationen av Stockholms Filmfestival står runt hörnet</title>
      <link>http://zitiz.se/kultur/2009/10/29/den-20e-installationen-av-stockholms-filmfestival__23748</link>
      <guid isPermaLink="false">http://zitiz.se/kultur/2009/10/29/den-20e-installationen-av-stockholms-filmfestival__23748</guid>
      <link>http://zitiz.se/kultur/2009/10/29/den-20e-installationen-av-stockholms-filmfestival__23748</link>
      <wfw:commentRss>http://zitiz.se/kultur/2009/10/29/den-20e-installationen-av-stockholms-filmfestival__23748/comments.rss</wfw:commentRss>
      <pubDate>Thu, 29 Oct 2009 15:25:56 GMT</pubDate>
      <dc:creator>Jesper Hassell</dc:creator>
      <category>filmfestivalen</category>
      <category>jubileum</category>
      <category>coppola</category>
      <category>clooney</category>
      <category>premiär</category>
      <description>Hösten är återigen här. De gulnade löven ligger spridda likt massgravar längs marken runtom oss, medverkande i en förruttnelseprocess som inom kort slår om färgskalan ifrån orange till brunt. Det svenska folket ställer tillbaka sina klockar i ett desperat försök att vinna en extra timme sol per dygn. Det finns dock ett ljus på horisonten, skenet som strömmar fram ur bioprojektorns outtröttliga arbete att projicera rörlig bild på den vita duken. Stockholms årliga Filmfestival fyller 20 år och jubileumstrumman låter sig göras hörd. Den 18:e november är det premiärvisning, men programmet är släppt och biljetterna säljer redan för fullt.</description>
      <content:encoded><![CDATA[<p><b>Hösten är återigen här. De gulnade löven ligger spridda likt massgravar längs marken runtom oss, medverkande i en förruttnelseprocess som inom kort slår om färgskalan ifrån orange till brunt. Det svenska folket ställer tillbaka sina klockar i ett desperat försök att vinna en extra timme sol per dygn. Det finns dock ett ljus på horisonten, skenet som strömmar fram ur bioprojektorns outtröttliga arbete att projicera rörlig bild på den vita duken. Stockholms årliga Filmfestival fyller 20 år och jubileumstrumman låter sig göras hörd. Den 18:e november är det premiärvisning, men programmet är släppt och biljetterna säljer redan för fullt.</b></p><p>Utav de cirka 180 filmerna som presenterats i &aring;rets program s&aring; &auml;r det sv&aring;rt att inte hitta n&aring;gonting f&ouml;r alla. Efterl&auml;ngtade comebacks, hypade premi&auml;rer, m&auml;sterregiss&ouml;rer och dina favoritsk&aring;despelare. Vad s&auml;gs om Francis Ford Coppola, Chan-wook Park, Mike Judge, Steven Soderbergh, Drew Barrymore, Jim Jarmusch, Wes Anderson, George Clooney, men listan &auml;r l&auml;ngre &auml;n s&aring;. <br />
<br />
&Aring;rets Visionary Award har g&aring;tt till fransmannen Luc Besson, som i sin repertoar uppvisar allt ifr&aring;n klassiker som &quot;Det Stora Bl&aring;&quot;, &quot;Nikita&quot;, &quot;Leon&quot; och &quot;Fifth Element&quot;, till de mer Hollywood-orienterade &quot;Taxi&quot;- och &quot;Transporter&quot;-serierna. Med sin allm&auml;nt erk&auml;nda bredd har denne regiss&ouml;r satt trenden f&ouml;r fransk film, och p&aring; s&aring; vis hj&auml;lpt filmer som &quot;De Blodr&ouml;da Floderna&quot; och &quot;Vargarnas Pakt&quot; att se dagens ljus. P&aring; festivalen visas hans animerade &rdquo;Arthur and the Revenge of Maltazard&rdquo;, den andra installationen i en trilogi.<br />
<br />
Mer animerad film erbjuds i och med den v&auml;ldigt omtalade Metropia, en svenskproducerad historia med ett dystopisk framtidssamh&auml;lle som sceneri. Vidare ses Wes Andersons f&ouml;rsta animerade film &quot;Fantastic Mr. Fox&quot;, som garanterat b&ouml;r f&aring; folk att r&ouml;ra p&aring; smilbanden. Apocalypse &ndash; The Time is Now heter &aring;rets spotlight-tema och filmen &rdquo;9&rdquo; ber&auml;ttar om hur n&aring;gra trasdockor k&auml;mpar mot en fascistisk ondska i en post-apokalyptisk framtid. Vem har sagt att slutet p&aring; jordens existens m&aring;ste vara ett tragiskt s&aring;dant? I &rdquo;Happy End&rdquo; f&ouml;ljer vi Robinson (Mathieu Amalric) i jakten p&aring; sitt livs dr&ouml;mkvinna, sex och k&auml;rlek v&auml;ger tyngst medan bomber faller och sociala konventioner sl&aring;s s&ouml;nder.<br />
<br />
Susan Sarandon har kammat hem den prestigefulla Lifetime Achievement Award. Detta kommer helt naturligt i och med of&ouml;rgl&ouml;mliga rollportr&auml;tt i filmer som &quot;Thelma &amp; Louise&quot; och &quot;Dead Man Walking&quot;. P&aring; festivalen finns chansen att se henne presentera kultfilmen &quot;Rocky Horror Picture Show&quot;, som dessutom kommer att visas p&aring; en filmduk gjord utav is.<br />
<br />
Att Cormac McCarthys  b&ouml;cker &auml;r v&auml;rda att g&ouml;ra film p&aring; fick vi bekr&auml;ftat i och med &rdquo;No Country for Old Men&rdquo;, p&aring; &aring;rets festival dyker n&auml;sta adaption upp, denna med namnet &rdquo;The Road&rdquo;. Temat i filmen ber&ouml;r bland annat det moraliska dilemmat att l&aring;ta ett barn f&ouml;das in i en f&ouml;rlorad v&auml;rld, &aring;terigen post-apokalyptiskt tema, med en hyllad Viggo Mortenson i huvudrollen.<br />
<br />
Det &auml;r sv&aring;rt att inte drunkna i &ouml;verfl&ouml;d n&auml;r man f&ouml;rs&ouml;ker s&aring;lla fram vilka filmer man vill se p&aring; festivalen. Om det m&aring; vara mainstream-filmerna som dyker upp p&aring; bio l&auml;ngre fram i tiden, de asiatiska cinematografi-konstverken, underg&aring;ngs-filmer, Latinamerikas b&auml;sta, animerat, indie, splatter, allting erbjuds f&ouml;rutom tid nog till att se alltihop.<br /></p><p>Nyckelord:<br/><a href="http://sourze.com/tags/clooney" rel="tag">clooney</a>, <a href="http://sourze.com/tags/coppola" rel="tag">coppola</a>, <a href="http://sourze.com/tags/filmfestivalen" rel="tag">filmfestivalen</a>, <a href="http://sourze.com/tags/jubileum" rel="tag">jubileum</a>, <a href="http://sourze.com/tags/premi%c3%a4r" rel="tag">premi&#228;r</a></p><div class="bigarticleimage"><div class="inner"><a href="http://sourze.com/UserFiles/eff13044-6021-438a-b651-39d961a85b0f/SFF_20.png"><img src="http://zitiz.se/thumb.img?u=http%3a%2f%2fuserfiles.cdn.zitiz.se%2fz%2feff13044-6021-438a-b651-39d961a85b0f%2fSFF_20.png&amp;w=358&amp;f=3&amp;a=0&amp;b=%23ffffff" class="border" alt="Filmfestivalens pressarkiv" /></a><p class="imagetext">Filmfestivalens pressarkiv&nbsp;</p></div></div>]]></content:encoded>
    </item>
  </channel>
</rss>